Behandlingsformer
KBT
Vad är KBT?
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en bred form av psykoterapi, som bygger på teorierna om våra tankar och vår informationsbearbetning och Beteendeterapi, som i sin tur bygger på inlärningsteori. Idag innefattar KBT även andra behandlingsmetoder, och får närmast betraktas som ett övergripande synsätt. Exempel på nya inslag inom KBT är mindfulness-begreppet, som har sina rötter i den österländska meditationen. Inlärningsteori Inom beteendeterapin är beteenden inte bara sådant som vi gör, utan också våra kroppsliga reaktioner och tankeprocesser.
Enligt inlärningsteorin så har alla beteenden någon gång lärts in och vi använder oss av dem oavsett om det är konstruktivt eller inte. När ett beteende inte längre är konstruktivt är det dags att förändra det helt eller anpassa det till situationen man står inför här och nu, men också för framtida liknande situationer. Inlärning kan ske på flera olika sätt. Har vi vid något tillfälle blivit skrämda kan det ha lett till att vi kopplar ihop en viss sak med en obehagskänsla. Det kallas för ”klassisk betingning". Men en rädsla kan också uppstå till följd av att vi tar efter någon annans, till exempel en förälders, beteende. Det kallas för ”modellinlärning”. Slutligen så styrs våra beteenden också av vilka konsekvenser de får, vilket kallas för ”operant betingning”. Om ett beteende får en positiv konsekvens så är chansen god att man upprepar det. Det kan leda till att vi blir hjälpsamma och artiga, men också till att vi undviker det vi är rädda för, eftersom undvikandet på kort sikt leder till den positiva konsekvensen att vi blir av med vår rädsla och ångest.
Hur går det till?
En kognitiv beteendeterapi inleds alltid med en noggrann beteendeanalys med inlärningsteorin som utgångspunkt. Man analyserar vad som är det problematiska beteendet, vad det är som utlöser det och vilka konsekvenser det får. Med andra ord: vilken funktion beteendet fyller. Först därefter kan man se vad man behöver göra för att en ny inlärning ska komma till stånd. I KBT ingår en del undervisning så kallad psykoedukation. Här är det väldigt viktigt att terapeuten alltid är helt tydlig med hur behandlingen kommer att se ut och varför hen väljer att använda en viss metod framför en annan. Det innebär att du som patient/klient och mottagare av informationen får generella kunskaper om, men också en ökad kännedom och förståelse för dina egna psykiska och kroppsliga mekanismer. Ett centralt behandlingsbegrepp inom KBT är exponering. Det innebär att man stegvis utsätts för det som är ens problemområde, exempelvis ångest eller spindelfobi, och att detta sker i hanterbara steg, så pass länge att rädslan eller ångesten minskar.
Exponeringen sker i kontrollerade miljöer både i tanken, så kallad imaginär exponering, som i faktiskt verkliga livet, så kallad exponering in vitro. Genom exponeringen lär du dig att det du tror skall hända, att ångesten stiger till outhärdliga höjder, aldrig inträffar, så sker en ominlärning av ditt beteende i förhållande till ångesten. Andra vanligt förekommande metoder inom KBT är beteendeaktivering, rollspel, beteende-experiment och avslappningsövningar.
Vanliga frågor är Hur länge pågår behandlingen?
Detta är naturligtvis svårt att svara på gällande varje enskild behandling, men vid behandling av exempelvis ångestsyndrom är den vanligaste behandlings-längden 3 - 18 behandlingssessioner samt ytterligare 1 - 2 boostsessioner. Gällande enklare problemområden, så som fobier, krävs det oftast avsevärt färre antal sessioner. Å andra sidan förekommer det behandlingar som löper över flera år, helt beroende på den bakomliggande orsaken till behandlings-insatsen. Det är absolut inte ovanligt att behandlingar av tillstånd som exempelvis personlighetsstörningar kan pågå i något eller några år. Hur ofta träffas man? Det vanligaste är att man träffas en gång/vecka i den aktiva behandlingsfasen.
Hur går behandlingen till?
Inom KBT arbetar man främst med det som är aktuellt här och nu, även om man inte bortser från det förflutna som vissa motståndare till KBT påstår. Arbetssättet är till sin form mycket strukturerat, handlingsorienterat och tydligt, inte minst vad det gäller fokus och mål i och för behandlingen. Du som patient/klient får hemuppgifter och får lära de metoder som du kan och kommer ha nytta av i framtida, även vad gäller i förhållande till eventuella nya problem som du kommer stöta på. Behandlingen bygger inte enbart på samtal, utan också på praktiska övningar. Vad är min roll som terapeut? Som terapeut är det jag som strukturerar arbetet och har en aktiv roll i dess genomförande. Grundtanke med KBT är: Att förändra tanke- och beteendemönster med syftet att du som patient/klient bättre skall kunna hantera dina känslomässiga problem.
Mindfulness
Vad är Mindfulness?
Mindfulness är en mänsklig egenskap och ett förhållningssätt som gör att du kan ta vara på ögonblicket och utveckla dina fulla resurser. Med relativt enkla övningar får du hjälp att klara av pressen i både privatlivet som i arbetslivet. Mindfulness hjälper dig att bli mer uppmärksam och medveten om och lär dig att minska stress och att fokusera på det som är väsentligt i vardagen. Med hjälp av mindfulnessträning kan du komma bort från mycket oro och lönlöst grubblande om det som har hänt och om det som kanske kommer att hända framöver. Du lär dig att vara uppmärksam på vad som händer i nuet och att fokusera på det. Utöver detta ökar du din förmåga att uppleva, förstå och njuta av livet. Du kommer må bättre, sova bättre och fungera bättre.
För mer än 30 år sedan skapade Jon Kabat-Zinn, PhD, vid University of Massachussetts – Medical Center, Worcester ett mindfulnessbaserat träningsprogram (MBSR) för kroniskt sjuka patienter. Programmet är i grunden inspirerat av buddhistisk meditation och livsfilosofi. Efter anpassningar till vårt moderna samhälle har mindfulnessträning under många år kommit till stor nytta inom hälso- och sjukvården. Mindfulness används idag också inom idrotten, i ledarskap, personalutveckling och skolan.
Tio fördelar med Mindfulness
Att vara mindful är att vara medvetet närvarande, att leva uppmärksamt i nuet. Därmed följer att du snabbt upptäcker din kropps signaler på för hög stress och dina stresstankar så att du kan bryta den onda spiralen. Du blir bättre på att se klart på varje situation, att göra mer realistiska bedömningar och att hitta positiva utvägar. Mindfulness är också ett verktyg som hjälper dig att återhämta dig effektivt. Dina värderingar, övertygelser och mål är grunderna för att välja och söka mening i livet.
Mindfulness hjälper dig att:
Minska din stress och oro
Sova bättre
Fokusera på det väsentliga
Bli mer uppmärksam om vad som sker i dig och kring dig
Bli mer kärleksfull och medkännande
Leva i balans och mer i nuet
Öka ditt tålamod
Öka din förmåga att möta svårigheter
Bättre kunna hantera smärta
Öka din livskvalitet
MI
Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. MI utvecklades under 1980–1990-talen av psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick.
Målgrupp
MI utvecklades ursprungligen för att behandla alkoholproblem. I dag används metoden generellt i rådgivning och behandling som gäller livsstilsrelaterade faktorer (alkohol, tobak, droger, kost, fysisk aktivitet, spel med mera), i verksamheter som hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialtjänst, psykiatri och skola.
Syfte
Att främja motivation och beteendeförändring.
Metoden har influerats av Prochaska och DiClementes teoretiska modell som beskriver hur motivation och beteendeförändring sker över olika stadier. Enligt denna startar en för-ändringsprocess när en person av någon anledning börjar ifrågasätta exempelvis sin alkoholkonsumtion och känner motstridiga känslor (ambivalens) inför sitt drickande. Ambivalensen ses som en nödvändig faktor för förändring och MI handlar om att undersöka och främja denna. Tillsammans kartlägger man hur exempelvis drickandet påverkar det vardag-liga livet och hur situationen stämmer överens med klientens önskemål och värderingar. Detta kan visa på en skillnad som hjälper klienten vidare i förändringsprocessen. Andra viktiga MI-principer är att: försöka förstå genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande inte argumentera när klienten inte ser någon anledning att förändras utan i stället undersöka varför (engelska: roll with resistance) stärka klientens tro på sin förmåga och möjligheten till förändring. Behandlarens egentliga roll är sammanfattningsvis att hjälpa klienten att formulera en egen förståelse av sitt problem, egna argument för förändring, och att stärka dennes beslut och åtagande att genomföra förändringen. Det finns behandlingsmetoder som baseras på dessa principer, men i sig självt är MI snarare ett förhållningssätt för rådgivning.
Omfattning och intensitet.
Mi kan användas som kort rådgivning och som lång behandlingsmetod
Källa: Socialstyrelsen
EMDR
Vad är EMDR?
EMDR är en förkortning av ”Eye Movement Desensitisation and Reprocessing”. EMDR är en psykoterapimetod baserad på ögonrörelser, som kan hjälpa dig att minska besvären efter upplevelser från det förgångna som stör ditt dag-liga liv. Vanligtvis handlar dessa tidigare upplevelser om trauman av olika slag som t.ex. överfall, övergrepp, olyckshändelser eller naturkatastrofer. EMDR har också använts för att hjälpa människor att hantera ångest och panik-känslor, svår sorg, reaktioner på fysiska sjukdomar och många andra tillstånd där starka känslor är förknippade med livsupplevelser.
Hur fungerar EMDR?
EMDR syftar till att aktivera vår förmåga att hantera den påverkan traumat har på oss idag. Metoden kan hjälpa dig att känna igen och arbeta med känslor och tankar som kommer upp i anslutning till traumat. Den kan också hjälpa dig att tänka annorlunda om dig själv i förhållande till det som hänt.EMDR har också använts för att hjälpa människor att hantera ångest och panikkänslor, svår sorg, reaktioner på fysiska sjukdomar och många andra tillstånd där starka känslor är förknippade med livsupplevelser. Till dags dato har EMDR-metodens effektivitet för andra typer av problem än post-traumatisk stress ännu inte belagts forskningsmässigt. ”Även om ett trauma kanske ägde rum för många månader sedan eller t.o.m. många år sedan, kan du ändå komma att känna av effekterna av detta i ditt dagliga liv genom s.k. posttraumatiska symptom som t.ex. invaderande minnen, överväldigande känslor, mardrömmar, ångest, känslomässig av-stängning, låg självkänsla och andra svårigheter att orka med att leva ett bra liv”.
Problem med att hantera ett trauma
I vårt dagliga liv använder vi hjärnan bl.a. för att räkna ut saker och för att hantera den stress vi vet att vi kommer att möta, för att reglera våra känslor och vår självuppfattning. Att uppleva ett trauma sätter ofta vår förmåga att hantera detta ur spel, och traumaupplevelsen blir ofta lagrad i vårt med-vetande på ett sätt som gör det mycket svårt att använda vår vanliga bearbetningsförmåga.Även om vi vet att en traumatisk händelse ägde rum för länge sedan så blir det omöjligt för oss att tänka på den utan att de känslor och andra sensationer som vi upplevde vid den ursprungliga händelsen åter aktiveras.Det är också vanligt att vi utvecklar ett negativt sätt att tänka om oss själva i förhållande till traumat, som t.ex. ”det var mitt fel” eller ”jag är värdelös”. Dessa negativa tankar kan påverka vårt sätt att tänka och känna om oss själva även i andra situationer.
EMDR syftar till att aktivera vår förmåga att hantera den påverkan traumat har på oss idag. EMDR-metoden kan hjälpa till att minska laddningen i bilderna och känslorna som är förknippade med traumat. Metoden kan hjälpa dig att känna igen och arbeta med känslor och tankar som kommer upp i anslutning till traumat. Den kan också hjälpa dig att tänka annorlunda om dig själv i förhållande till traumat.
EMDR-metodiken
Din terapeut kommer att samtala med dig om dig själv för att försöka förstå bakgrunden till dina besvär och hur dessa påverkar ditt nuvarande liv. Detta kan ta en till två behandlingstillfällen. Om EMDR är en lämplig behandlings-metod kommer terapeuten att förklara behandlingsproceduren för dig. Om du bestämmer dig för att fortsätta med den kommer du och din terapeut att arbeta fram en beskrivning av dina problem söm omfattar en bild eller föreställning som representerar den tidigare händelsen, din negativa upp-fattning om dig själv i förhållande till händelsen, hur du skulle föredra att tänka om dig själv i relation till händelsen (en positiv uppfattning), de känslor som för dig är associerade med händelsen, samt dina fysiska sensa-tioner som är associerade med händelsen.Du kommer också att få skatta graden av obehag och hur sann den positiva uppfattningen är i kvantitativa mått, så dina framsteg kan avspeglas under behandlingens gång.
Hur går terapin till?
Efter att förberedelserna är klara så börjar bearbetningsfasen av behandlingen genom att använda ögonrörelser (eller annan upp-märksamhetsstimulering om inte ögonrörelser är tillämpliga i ditt fall). En typisk EMDR-session tar mellan 60 och 90 minuter. Under denna del av behandlingen kommer terapeuten att sitta snett mittemot dig. Terapeuten kommer att be dig att ta fram den bild från händelsen som stör dig mest tillsammans med den negativa självbilden, känslorna och de fysiska sen-sationerna. Du kommer att uppmanas att hålla detta i minnet så bra du kan medan dina ögon följer terapeutens fingrar, som förs fram och tillbaka. Efter en serie av 30 – 50 ögonrörelser (eller fler) kommer terapeuten att be dig att stanna, vila, ta ett djupt andetag, och sedan att lägga märke till och kort beskriva vilka tankar, känslor eller bilder som kommer för dig. Vanligtvis kommer terapeuten att be dig att hålla fast vid dessa tankar, känslor eller bilder och fortsätta med en ny omgång av ögonrörelser.Du kommer att fortsätta processen med att röra ögonen, vila och tänka/ känna efter flera gånger under behandlingssessionen.
Vanligtvis kommer du att uppleva en förändring i bilderna, känslorna eller sensationerna medan du fortsätter processen. Om dina tankar, känslor, föreställningar eller fysiska sensationer blir mindre störande kommer terapeuten att be dig ta fram den positiva självuppfattningen och kommer därefter att använda EMDR för att hjälpa dig att böja förknippa detta nya sätt att tänka om dig själv till-sammans med den ursprungliga störande bilden. Om obehaget fortsätter att vara högt även vid slutet av behandlingstimmen kommer terapeuten att hjälpa dig att slappna av och förbereda dig för det fortsatta arbetet vid nästa behandlingstillfälle.Du och din terapeut kommer troligen att veta om EMDR är effektivt för dig inom en till två behandlingstillfällen.
I allmänhet är det svårt att förutspå hur lång tid en EMDR-behandling kommer att ta. Du kan komma att erhålla en tillräcklig lättnad i dina symptom efter en till sex gånger. Alternativt kommer EMDR att vara en metod som du och din terapeut använder som en del av en längre tids terapi under flera månader för att hantera olika problem.
Att observera
Bearbetning med EMDR kan vara känslomässigt upprörande. Det finns många säkerhetskontroller i och under processen, men det kan ändå komma att bli en intensiv upplevelse. Målet med varje EMDR-session är att hjälpa dig att känna dig mindre orolig vid slutet av timmen. Men ibland är det svårt att arbeta igenom ett svårt problem även på en 90-minuters session. Om du fortsätter att vara orolig eller blir orolig efter en behandlingssession och detta fortsätter som ett mönster skall du berätta detta för din terapeut. I EMDR kan man komma att minnas händelser eller delar av händelser som du antingen inte hade tänkt på förut eller inte associerat med problemet som du arbetar med. Minnen som dyker upp i samband med EMDR är inte mer exakta än andra minnen som din hjärna frambringar när man tänker på det förgångna. Oavsett minnenas absoluta sanning så kan de ha en viktig psykologisk innebörd som kan bearbetas i EMDR.
Du ska inte behandlas med psykoterapi, inklusive EMDR, när dina livs-betingelser eller andra omständigheter inte tillåter dig att arbeta tryggt eller ger terapin möjlighet till ett vettigt resultat. Även om EMDR kan ge resultat på kort tid behöver du förbereda dig för att kunna följa behandling-en fullt ut. Som med all annan psykoterapi skall det kännas bra att arbeta med sin terapeut. Du skall känna dig fri att fråga din terapeut om dennes EMDR-utbildning och hans eller hennes allmänna erfarenhet av ditt problem-område.
Vad säger forskningen?
Internationellt erkänns metoden som verksam behandling för PTSD. Fjorton kontrollerade studier har publicerats som styrker dess effektivitet. Detta gör metoden till den mest undersökta för behandling av traumatillstånd. De senaste fem studierna visar att människor efter våldtäkter, olyckor, förluster, naturkatastrofer eller krig till 85 – 90% inte längre har PTSD efter EMDR behandling.
Betalning
Avgiften betalas vid besöket, kontant eller med Swish. Du som valt att inte betala patientavgift i samband med besöket får en faktura hemskickad. Vid fakturering tas en faktureringsavgift ut på 50 kronor, utom i de fall när betalning inte kunnat tas emot vid besökstillfället.
Om fakturan inte betalas tillkommer en påminnelseavgift på 60 kronor. Samlingsfaktura skickas ut i början av varje månad och förfaller i slutet av samma månad.
Uteblivet besök
Hör av dig om du inte kan komma till ett bokat besök, då kan någon annan få din tid. Besöket ska avbokas senast 24 timmar före utsatt tid. Om du uteblir från ett tidsbeställt besök utan att ha lämnat återbud får du betala avgift. För en del typer av besök blir det dubbel avgift vid uteblivande av besök. Om du uteblir från ett avgiftsbefriat besök blir avgiften 300 kronor för dig över 20 år. Kostnaden för ett uteblivet besök registreras inte i ditt högkostnadskort och frikort gäller inte.
Högkostnadskort och frikort
Du behöver inte betala mer än 1100 kronor per år i patientavgifter i öppenvården. Visa ditt högkostnadskort i kassan vid varje besök. Högkostnadsskyddet innebär att du inte behöver betala mer än 1100 kronor under ett år för läkarbesök, sjukvårdande behandling och patientavgift för recept. När du kan visa att du uppnått 1100 kronor kan du be om ett frikort som innebär avgiftsfri vård under resten av tolvmånaders-perioden.
Till patientavgifter räknas både de avgifter du betalar hos Region Skånes mottagningar och även avgifter hos de privata vårdgivare som har avtal med Region Skåne. Om du söker vård i ett annat landsting ingår även dessa patientavgifter i högkostnads-skyddet.
Hur förs betalda besöksavgifter in i högkostnadskortet?
Din betalda avgift förs in i högkostnadskortet vid besökstillfället av vårdpersonalen på den mottagning du besökt i Skåne. Visa därför alltid ditt högkostnadskort i kassan vid varje besök. Högkostnadskortet och frikortet kan du använda i hela Sverige.